fredag 7 oktober 2011

Den senaste tiden har himlen haft de mest spektakulära färger och molnformationer! Den här bilden tog jag från balkongen för någon vecka sedan. Och imorgon lär det ska vara ett ordentligt stjärnfall någon gång mellan 21.00 och 23.00. Hoppas det inte är molnigt så man får en chans att kanske se stjärnfallet.

Sedan jag skrev senast har det bl a varit ett par styrelsesammanträden och besök hos lungläkaren. Det visade sig att lungfunktionen bara låg någon procent under det jag hade förra gången, vilket verkligen var positivt. Jag hade i och för sig bara varit utan syrgas de senaste femton minutrarna innan spirometrin, men det tror jag inte påverkade för syrgasen ger ingen verkan i efterhand.

Jag kan ibland tycka att det är lite väl jobbigt med min sjukdom. Ibland känns det som om jag bara inte klarar av att ta mig till möten och annat, men ändå gör jag det. Jag känner helt enkelt att det inte är speciellt värdigt liv jag lever och med det menar jag att frågan är hur länge man orkar att ha det så här. En bidragande orsak kan ju vara att jag är ensamstående och alltså inte har någon markservice utan ska klara allt själv så gott det går. Även om jag får hjälp ibland så känns det väldigt jobbigt psykiskt. Det här har gjort att jag mer och mer har funderat på lungtransplantation och även hört mig för med dem som har gjort det.

Så när jag var hos min lungläkare så tog jag upp frågan om transplantation och hur jag kände det. Och min lungläkare ställde upp på mina idéer om transplantation. Så nu är det i rullning. Dels ska jag ta en massa prover på labbet här hemma och sedan kommer jag att få kallelser till olika undersökningar för att bl a kolla hjärta, njurar, lever och så naturligtvis lungorna. Om det är ok så går pappren vidare till Karolinska Thorax, ditt jag kommer att kallas till ett långt samtal. Och om allt är ok så långt så går det vidare till Sahlgrenska där man gör en slutlig bedömning och eventuellt godkännande för transplantation. Och kommer jag så långt så gäller det ju att dom hittar en lunga som passar också! Som ni förstår är det här inte klart på ett par veckor, det kommer att ta lång tid. Men det känns skönt att ändå att vara på gång och kanske, kanske, få en chans till ett bättre liv.

Så något helt annat. Min äldsta dotter har fågelfobi. Fråga mig inte varifrån det kommer. För några månader sedan kunde man på facebook läsa när hon stod och väntade på pendeltåget i Sollentuna. Eftersom vädret var som det var stod hon inomhus och helt plötsligt hör hon en fågel som kvittrar för fullt. Hon får panik och försöker upptäcka fågeln och viftar med armarna. Det visade sig vara en som hade fågelkvitter som signal i mobilen och han stod alldeles bredvid dottern! Härom dagen kunde man läsa följande på hennes facebooksida: 

"Nu hände det igen...någon idiot som hade fågelkvitter som ringsignal på tåget... Höll nästan på att kliva av i farten...genom stängda dörrar i ren panik innan jag fattade att det bara var en ringsignal....! Hur f-n kan man vilja ha fågelkvitter som ringsignal kan jag inte fatta!"

Trots att det måste vara jobbigt med fågelfobi, svårt att undvika dem, så kan jag bara inte låta bli att skratta!

Och för er som vill läsa en bra bok om KOL rekommenderar jag Kjell Larssons bok "KOL Det går att behandla"

Boken kostar 40 kr och kan beställas på http://www.kiup.se/ som är Karolinska Institutet University Press

2 kommentarer:

Äppelblom sa...

En söndagshälsning!
Såg du något stjärnfall?
Här hade vi 5 minusgrader, så jag fegade och ville inte gå ut i kylan.
Ha en skön söndag!
Kram

Gunilla Dahl sa...

Äppelblom, jag såg inte stjärnfallet. Gick fram och tillbaka mellan balkongen och sovrummet. Jag visste ju inte var det skulle dyka upp! Men jag kunde ju inte hålla på så, så jag gav upp! En kompis med trädgård stod ute i trädgården och det var många stjärnfall under den timme hon stod där! Hoppas din helg har varit skön! /Kram