Det här är klippor som formats av havet vid Grogarnsberget på Gotland. Som vanligt när det gäller fotografier från Gotland heter fotografen Kurre Höglund.

Senast jag skrev var det midsommarafton. Min äldsta dotter fyllde år och vi firande henne hemma hos hennes pappa i Sigtuna. Blev en mycket trevlig dag och kväll. Även yngsta dottern var med tills hon skulle börja jobba natt.

Har träffat min lungläkare i veckan och hon var glad att det ordnat sig så snabbt med syrgasen. Men nu ska jag kolla om det finns mindre syrgastuber för dom här får knappt plats i rullatorns korg och att sedan bära upp dem till lägenheten fast de är i den speciella ryggsäcken blir för tungt! Hoppas verkligen att det finns lite mindre syrgastuber för annars kan jag ju inte använda dem för att ta lite längre promenader. Jag ska ringa nästa vecka. Däremot är jag så glad för syrgaskoncentratorn. Nu kan jag faktiskt göra lite här hemma utan att behöva sätta mig och vila direkt. Det är ju naturligtvis inte så att jag fungerar som en frisk, men det är ändå skillnad.

Vid nio-tiden imorse ringde posten och undrade om jag var hemma eftersom de skulle komma med näringsdryckerna, så det var ju tur att jag inte skulle någonstans idag. Igår var jag hos mamsen. Bl a gick vi igenom gamla anteckningar sedan sista åren min pappa levde. Min mamma har alltid skrivit anteckningar varje dag om vad hon har gjort, köpt, vem hon har talat med i telefon osv. Och det visade sig att dessa anteckningar kom väl till pass igår. Vi var inte eniga om hur min pappa hade åkte upp till Årekliniken (han hade också lungemfysem). Jag sa att jag både skjutsade honom upp och hämtade honom, mamma sa att han hade flygit upp. Så vi satte oss att titta i gamla anteckningar sedan mitten av 80-talet och hittade snabbt den resan mamma pratade om och helt plötsligt hittade vi även anteckningarna om den resa han och jag gjorde dit upp. Det märkliga var att ingen av oss kom ihåg att han varit där två gånger, men när jag började läsa vad som stod om vår resa då kom mamma ihåg lite svagt! Och när jag sitter där och läser högt ur anteckningarna från pappas sista månader så blev jag tvärtyst! För helt plötsligt förekom ett mycket bekant namn på en läkare, min egen lungläkare! Hon måste alltså ha jobbat på Karolinska Thoraxkliniken sista månaderna pappa levde. Så det visade sig att pappa och jag har haft samma läkare, även om hon då var en av flera läkare när pappa låg på Thorax. Världen är bra liten! Men det är inte den första gemensamma lungläkare vi haft. På 70-talet låg jag inne en sommar på Löwenströmska lasarettet och eftersom det var lungorna som var problemet så fick jag efter det fortsätta att gå hos lungläkaren som visade sig även vara min pappas lungläkare på den tiden!

Imorgon ska jag iväg och fira en 60-åring. Ska bli riktigt trevligt.