För övrigt är det inget väder för en KOL-patient! I lördags när vi firade Patricia tänkte jag att jag måste ju kunna gå dit. Är bara ca 100 meter. Det var drygt 6 minusgrader men vindstilla. Så jag tog soporna med mig eftersom sophuset ligger på vägen till Patricia. Gick väl inte så bra, men jag tog mig till både sophus och sedan vidare till Patricia. Det tog kanske 20 minuter sammanlagt vilket en med friska lungor hade klarat på max fem minuter. När jag skulle hem flera timmar senare tänkte jag att det går säkert bra eftersom det inte var lika kallt och jag inte hade något extra att bära på. När porten slog igen bakom mig upptäckte jag att det hade börjat blåsa isvindar! Och jag kom ju inte in i porten igen! Kunde ju ha ringt en vanlig taxi för den hade nog kommit på ett par minuter, men det tänkte jag inte på! Det enda jag tänkte på var att om jag ringde färdtjänsten så skulle en bil komma om drygt en halvtimme. Så istället för att stå där och vänta började jag gå. Tog det tjugo minuter inkl promenaden för sophuset på väg till Patricia, så tog det längre tid tillbaka! Då var inte paniken långt borta! Men som ni märker sitter jag ju här och skriver, så som ni förstår kom jag hem till slut. Men nu vet jag, jag måste verkligen ta reda på vad det är för väder även om det bara är hundra meter att gå.
Idag har vi haft höstens sista styrelsemöte med styrelsen i länet. Mötet avslutades med att vi åkte till Långbro Värdshus och åt jullunch. Väldigt trevligt hade vi och riktigt god mat fick vi!
2 kommentarer:
Ja det känner man igen...Det är rent ut sagt för jävligt att gå...
Jag har Alfa1 och min lungkapacitet är 22%. Det är stor skillnad mellan 22 och 30, det kan jag lova. Jag har 2 små barn att ta hand om också och det gör inte det hela lättare precis...
Sköt om dig
kram
A
Håller fullständigt med. Och jag vet att det är skillnad på en lungkapacitet på 28% som jag själv har och 22%. På 1970-talet hävdade en läkare att jag hade Alfa 1, men för några år sedan började jag att läsa på och insåg då att så farligt kunde det inte vara. Bl a lärde jag mig att antitrypsinbrist drabbar yngre människor och jag var väl närmare 50 år när jag verkligen började känna av mina dåliga lungor ganska rejält, men det var inte alls som idag! Jag har kollat Alfa 1-värdet för några år sedan och det visade att jag låg på ett värde som enligt doktorn var ok.
Att ha 22 procents lungkapacitet och ta han om två små barn verkar riktigt tufft. Jag gissar att du har syrgas som underlättar, även om det kanske inte är dygnet runt. Men jag har en fråga. Är du aktuell för lungtransplantation? Det är ju i första hand de med antitrypsinbrist som får en ny lunga. Jag känner ett par stycken som har fått det och bägge mår bra idag. Jag tänker speciellt på en kvinna som fick en ny lunga för drygt ett år sedan. Då hade hon syrgas dygnet runt och gick med rullator. Idag går hon i trappor, cyklar, kan bära, promenerar osv. Och dessutom så ser hon fullständigt strålande ut!
Var rädd om dig och hör gärna av dig igen så jag får veta hur du mår och vilken hjälp du får. Du får gärna skriva till mig på min mail gunilladahl@hotmail.com.
Kram /Gunilla
Skicka en kommentar