Bloggen handlar en del om hur livet kan gestalta sig för en person med lungsjukdomen KOL, men handlar även om sådant som händer nära och långt borta.
fredag 4 mars 2011
Nu är jag här en kort stund. Jag kommer inte in på min fasta dator och har fått ta fram minidatorn istället. Jag är inte speciellt förtjust i den eftersom jag aldrig vänjer mig vid att skärmen är liten.
Att dagens bild är en bofink är bara för att det är en av de fåglar som man brukar höra i början av mars. Nu är jag fullständigt urusel på fåglar, men när jag var till frissan i onsdags var det solsken, takdropp och fågelkvitter. Och kanske var det en bofink, vad vet jag? Men vackert var det och det kändes ändå lite hoppfullt. Jag har nu bytt frissa igen, men den här gången tror jag det ska fungera. Det var en som tipsade mig om henne och jag känner mig riktigt nöjd!
För övrigt händer inte mycket just vilket är ganska skönt. I måndags var det styrelsemöte på länet och i tisdags var det styrelsemöte i lokalföreningen. Och det är mycket skidor så här i VM-tider. Och igår satt jag faktiskt en stund på balkongen och löste kortord i solskenet.
I nästa vecka ska jag till lungläkaren och då får vi se vad hon säger. Jag hoppas hon har en bra lösning för mig, för så här kan jag inte ha det längre. Jag kan gå max 10-20 meter och sedan vila. Jag har t o m svårt med andningen när jag går här hemma! Jag är faktiskt inte ett dugg bättre än efter lunginflammationen i somras! Patricia, barnbarnet som numer är den som städar åt mig, ska försöka följa mig till affären i helgen eftersom jag har beställt böcker och som nu finns att hämta där. Även om det är varmt och inte blåser är jag osäker på att jag tar mig till affären själv eftersom jag blir lite "susig" i huvudet ibland! Gissar att det är så pass ansträngande att det uppstår lite syrebrist innanför pannbenet. Efter styrelsemötet med lokalföreningen skjutsade ordförande hem mig och eftersom hon inte kunde köra in på gården så följde hon med mig till porten. Och det är nästan det jobbigaste, att behöva hjälp! Men folk är jättegulliga och erbjuder alltid hjälp och oftast ser jag glad ut och säger tack, men nej tack!
Nu har lördagen gått över till söndag och det är kanske dag att gå och lägga sig. Och på söndag måste jag sätta på väckarklockan! Nej, jag ska ingenstans, men om jag inte minns fel går starten för Vasaloppet klockan åtta. Jag tycker det är så maffigt att se alla dessa tusentals människor ge sig iväg. Ha nu en skön helg!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar