Och igår var jag på fest! Nja, det var kanske inte sant. Jag följde sändningar från kronprinsessan Viktorias och numera prins Daniels bröllop. Vilket skådespel! Men det mest slående var nog det som många andra påpekat, hur lyckliga de verkade. Gick faktiskt igenom TV-rutan. Men man kan ju inte sitta som klistad framför TV:n en hel dag och kväll. Man måste ju kanske fixa till lite mat. Och det gjorde jag naturligtvis när de bägge sa ja! Så kan det bli. Men det kom ju i repris senare. Och banne mig om jag inte fällde lite tårar då Daniel höll sitt tal till sin nyblivna hustru vid middagen.
För övrigt känns det lite kört när det gäller tillfrisknandet efter lunginflammation och sjukhusvistelsen. Eftersom jag inte kan gå mer än än högst tio meter för att sedan vila, förstår jag inte hur jag ska kunna träna upp min kondition igen. Det har faktiskt gått två veckor sedan jag kom hem från sjukhuset. Eller har lunginflammationen gjort att lungkapaciteten har försämrats för gott? Hoppas jag verkigen inte. Jag kunde ju inte gå så långt tidigare heller, men då kunde jag säkert gå 300 meter en bra dag innan jag behövde vila. Ska försöka få tag på min lungläkare imorgon och höra vad hon säger. Läkarna på sjukhuset skulle kontakta henne, men elak som jag är, gissar jag att det glömdes bort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar